En kreativ helg ❤️

Som jag längtat efter denna helg. Efter flera år nu där det kreativa består i att undervisa i bild och textilslöjd har det varit helt fantastiskt att få chansen att gå två kurser med Antonis Tzandiakis och Stockholm scrapclass, som fortbildning genom jobbet.

Jag valde att gå kursen Bottle-let the butterfly.. fly away.

Jätteroligt att testa att jobba med bla. papperslera och sand. Något jag inte gjort tidigare.

Jag gick även kursen No Fear,

Det var verkligen en häftig kurs, och en rejäl utmaning med många tekniker som krävde att slänga ut kontrollfreaket i hjärnan. Det gav många tankar efteråt och nu kliar det i fingrarna att omvandla mina nya kunskaper till roliga inspirerande små projekt med mina elever, och förstås större projekt för egen del. För det var hur kul som helst.

Så vem vet,,, det kanske är starten på något nytt kreativt 😁

Kram på er

/Katarina

Advertisements

.:Att vara härvarande:.

När jag var 20år visste jag precis hur mitt liv skulle vara. Mitt liv skulle vara som stereotypsnittet, fast jobb, en man, två barn, hund, villa med en fin veranda att sitta på soliga dagar tillsammans med familjen. Det var för mig att vara lycklig.

Men vad vet man om livet när man är 20år? Jag visste ganska lite, och mina skygglappar var väldigt stora.

För att inte krossa drömmen valde jag att inte ta konflikter, jag slutade i stort att vara mig själv. Jag skapade ett nytt jag. En person som jobbade hårt för att hålla det liv jag önskade flytande.

Jag jobbade heltid, fostrade två barn. Lagade all mat från grunden.

Jag hämtade och lämnade på dagis. Jag läste läxor, tvättade, städade, skjutsade till och från fester så att min andra hälft kunde få roa sig, jag bjöd makens kollegor och våra gemensamma vänner på middagar som var spontana. Något som egentligen inte passade ihop med det kontrollbehov jag hade skapat för mig själv för att inte rasa samman helt. (Jag har än idag svårt för överraskningar som innebär att människor invaderar min privata sfär oannonserat.)

Jag skaffade mig en hobby… en hobby jag var riktigt bra på och som jag verkligen tyckte om. Med en community som bekräftade mig. Jag var åtminstone duktig på att skapa. När jag nu var så usel på allt annat så kunde jag åtminstone det.

Jag fotograferade, dokumenterade, filmade… satt nätter igenom och planerade hur jag skulle hinna med alla de prestige-uppdrag jag slitit för att få. Nätter av sömnlöshet dövades med skapande. Stress dämpades med skapande och lite mer press från mig själv.

Jag var en högpresterare på jobbet. Jag kunde bli bättre, jag kunde hantera lite mer press, jag kunde få tiden att räcka till för mina barn, min man, och vänner… om jag bara sov lite mindre. När det var som värst sov jag 4h/natt.

Jag var närvarande i mitt liv, men inte härvarande. Jag fanns där, som en möbel. En grå intetsägande bokhylla utmed väggen. Hyllorna belamrade och oförmögen att hantera det.

Jag blev deprimerad. Jag föll handlöst. Levde med höga doser antidepressivt, läkare skrev ut pillerburk på pillerburk. Utbrändhet, sjukskrivningar, lite mer piller. Men inte en enda minut samtalsterapi. Förrän allt rasade med dunder och brak och jag gråtande steg in på läkarmottagningen och benen inte längre bar mig när jag satte mig framför sköterskan som tog emot mig.

Jag orkade inte hålla ihop längre, och jag gjorde det fundamentalt stora misstaget att tro att mitt välbefinnande skulle bli bättre av att någon annan höll ihop mig..

Men man lär av sina misstag.

Den stora drömmen blev en för mig chockartad skilsmässa, barn varannan vecka.. och pajkastning.

Min självkänsla var noll. Mitt självförtroende rymde, det blev svart, ett bottenlöst hål och vore det inte för att jag har världens absolut bästa vänner så hade nog livet rasat helt.

Men de såg hur illa det var ställt och de ställde mig på fötter, lagde mat, rastade mig och fick mig att åtminstone stå upp även de dagar jag inte hade barnen hemma. De pratade med mig nätter jag inte kunde sova, de la täcket över mig när jag somnade i deras soffa.

Jag var nollställd och jobbet med att lära sig tycka om sig själv började.

I början när jag fick frågan vad skulle du vilja göra? Så var svaret jag vet inte.

Om vi gick på bio och jag fick frågan vilken film vill du se? Så var svaret, jag vet inte vad vill du se?

Jag kunde inte fatta ett enda beslut som handlade om att jag ville göra något för mig själv.

Tillslut såg även jag det absurda i att inte kunna fatta beslut som handlade om bara mej.

Inte som mamma, lärare eller vän, för det var jag fullt kapabel att ta beslut om, utan som mig-Katarina-kärnan av mig själv.

Målet blev att bli den jag verkligen vill vara, och att må bra.

I början var målet att kunna säga Nej-jag vill inte! jag tänker inte! Jag ska inte! utan att behöva ge tusen olika förklaringar. Att begränsa energitjuvar.

Energitjuvar slukade all ork, jag fick huvudvärk och migrän. Även där var det piller, fler piller och det var först för lite drygt 6månader sedan som jag äntligen tog tag i det också.

Fick hjälp av en fin vän att börja med medi-yoga. Jag har haft ett migränanfall sedan december, från att ha åtminstone ett anfall per vecka.

Att bara fokusera på avslappning och att under 30minuter varje dag samla sig själv och ge sig själv lugn och ro, ger insikter man ibland tycker är jobbiga.

Idag sitter jag vid frukostbordet med kaffekoppen i handen. Tittar mig omkring och är nöjd med mitt liv.

Visst finns det jobb att göra ännu, jag har ett enormt mentalt bagage att städa bort lager för lager. Jag jobbar på det. Det går framåt, långsamt, men framåt.

Jag har ett hem, även om det inte är ett vackert hus med trädgård, så är det mitt hem. Ett hem jag jobbat hårt för att få precis så som jag vill ha det. Och jag har en balkong med kvällssol 😁

Mitt hem är fyllt med de saker jag tycker om. Saker jag fått i present, ärvt samt saker jag sparat till och köpt själv. Sådant som skänker mig glädje och som ökar mitt välbefinnande.

Mitt hem ser inte ut som ett inredningsmagasin med dyra fina designer prylar av senaste snitt med märkeslappar som är köpta på kreditkort.

Jag vill inte ens ha det så. Det ser ut som mitt hem. Mysigt, ombonat, ibland jättestökigt, men oftast såpass ordnat att jag är nöjd. Jag delar det med mina barn, och två underbara hundar och de få vänner jag valt med omsorg.

Skapandet hemma ligger på hyllan, ibland tar jag fram kameran, eller färger för att skapa. Men bara för mig själv ingen annan.

Jag är inte en plånbok som handlar för att hålla en fasad, jag skapar inte för bekräftelsen, jag är en härvarande lugn och glad 40-åring, och skulle jag träffa mitt 20åriga jag, så skulle jag nog bara skaka i huvudet över hur naiv och blåögd jag var. Jag undrar om jag ens skulle tycka om den stressade överpresterade och ångestfyllda kvinna jag var då.

Livet blir inte alltid som man tänkt sig. Ibland blir det bättre än så ❤️

/Katarina

Facebook-Den här dagen, på gott och ont.

Det är alltid enormt blandade känslor- vemod, sorg, glädje,stolthet-varje gång jag får upp bilder i fb-flödet från den tid i livet när jag hade 4-5 olika design uppdrag. Tiden innan allt man visste om sin familj ändrades fundamentalt.

Speciellt dagarna runt 1 september är värst. Idag är det datumet inte lika jobbigt som för några år sedan. Då var allt ett enda stort sår. Då packade jag ned alla scrapbooking bilder i stora kartonger och bar ut i förrådet. Totalt knäckt.

Jag har inte öppnat kartongerna sedan dess. Så långt har jag inte kommit än.

Vemod och sorg över att man missunnades att få vara kreativ och att det utnyttjades till att allt negativt som hände var min kreativitets fel. Så det enda i livet jag gjorde för min alldeles egna glädjes skull dödades totalt. Jag fick inte vara bättre eller framgångsrikare på något. Det skylldes på att det var  kreativitetens fel att livet som jag kände det tog slut. Idag har jag valt att tänka att det var bara skitsnack.

Jag är glad och stolt över att veta att även om dessa minnen gör ont så finns det fina i livet sparat och dokumenterat både för egen och mina barns skull.

Idag dök den här bilden upp i flödet från Best Creations när de informerade om sitt nya designteam år 2010. Tänk så fort tiden går. Tycker det inte alls var länge sedan.

Så liten hon var, och så mycket som hänt sedan dess. Man glömmer fort hur små barnen varit.

When life changes-you change with it

It feels weird. Weird to do a LO again. I haven’t scrapped in two years, TWO YEARS! I don’t even know if there is any subscribers of my blog left.

Four years ago I created something on a daily basis. I was a Design team member in several wonderful teams,  I loved to be creative. Now I don’t even make birthday cards anymore. Life changed over night with a textmessage. Life as I knew it changed forever. And all the joy to create died. It’s time to change that.

Well, yesterday I sat down… pulled out some baskets with old papers and embellishments, and it ended up as a LO about my favourite fur-baby ❤️

Bonus is the latest member of my family. A really friendly and happy Welsh Springer Spaniel that found a replacement home with me and my kids.

 I dreamt about having a dog again, someone to take walks with, and could make me feel less alone when the kids where at their fathers house. And me and Bonus found eachother on Facebook.

He came for a visit, decided that he wanted to call me and my family his flock 5 months ago, and I can’t imagine my life without him. He is the love of my life. He is genuine and loving, and he is just amazing. I thank my lucky star every night that this furry goofball ended up with me and my kids. 

❤️❤️❤️

You might as well dance

DSC_0031

Time….. sometimes you just have to give yourself time. Time to relax, time to heal, and time to do what you love. 

I love to create, I love my camera…. And I finally love my life. 

I have changed a lot these past 15months. I have turned my entire life around… And I’m really proud of my personal journey. It wasn’t easy to pick up the pieces of my broken heart and start over. But I did it!

  Today I’m grateful for the crash and burn… Rise from the ashes part… Even though it was far from pleasant, It made me to who I am today. The experience gave me a lot of new friends, closer friendships with old ones and lots of beautiful memories. 

These wonderful friends have teached me to dance with my heart again.  ❤️
 

; One year later…..

There are times when all you want to do is just curl up in bed and just evaporate from the face of the earth.

A year ago that´s what i did… I thought I died… I just wanted to vanish from the earths surface and not come back. EVER!

I hid from the public, not wanted to do anything of those things that have made me really happy my entire life. I didn´t want to create. I hid all my art stuff.. sold most of it or just tucked it in to a box in the closet. I was not in the mood to be an artist anymore. My love for creating sort of died. I focused on being a present mother and teacher… but no, not an artist.

But the other day something happened….

I have the most fantastic friends… I love them to pieces… They never let me back down or hide. They dare to speak the truth,even when it hurts like hell… and one of my friends said:

– Why are you doing this? Why are you killing yourself, giving up what you love the most? you are not YOU without the paint and camera…

I didn´t have a good enough answer, and that bugged me.

I went home…. thought about it… I really thought about it…

And it nagged me, it bothered me to hell that she put the nail spot on…

I didn´t want to.. didn´t want to be an artist anymore…. or was she right??

When I sat there alone in my apartment… It started to itch…you know,, that creative itch.. I didn´t get it out of my system.

And I started a treasure hunt… finding my paints, papers, trimmer, and I even printed photos (No my camera is still in the bag, but I have a few in my phone)

And you know what?!

I sat there… singing out loud… and I bet my neighbor wondered what was wrong with me at 2 am in the morning… But I had so much fun.  And my friend… She was right,,, as usual. This is what I love!

I looked back at the past year… and I wouldn´t change anything… not a bit. I have the most fantastic friends… and I have a life that I actually like, no I love my life. So.. I hope that this creative itch is staying a while now.

ettarsenare ettarsenareCU

The Twinery-Ruby Rock-it bloghop

Twinery+Blog+Hop+Badge+-+RUBY+ROCK-IT+-+September

The Awesome teams of Ruby Rock-it! and The Twinery have gone together and their teams are now giving you an awesome bloghop.

If you have not checked it out….    Ruby Rock-It – <——–The hop starts here today!!

and if you have hopped your way here… you hopefully got here through Pattie Beltrans blog.

Katarina Damm-Blomberg   <——- This is me!

Today I´m sharing a LO and a card using fabulous twine… and the gorgeous papers and embellishments from Ruby Rock-it!

Ruby-Rockit-Katarina-LO

materials used:

Ruby Rock it: Heritage-Wood vener HEE11, Heritage Cut-ups HE05, Heritage Damask HE51, Heritage Cardstock stickers HEE04,

  The Twinery. Pink sorbet stripe

Ruby-Rockit-card-Katarina

Materials used:

Ruby Rock it-  Heritage stripe HE68, Heritage Cardstock sticker HEE04

The Twinery: Solid Peapod

I hope that you have had a great hop so far, and hop along to Jeanne Jachna .

Blog-Hop Prizes:

The Twinery will be giving away THREE FULL SPOOLS of twine (winner’s choice!) ($45 retail value).

Ruby Rock-It will be giving away the Essence Empire Bebe collection (Album not included).

Hoppers can visit the Twinery blog and the Ruby Rock-It blog to ​find out how to enter to win.

Have a wonderful day!!

//Katarina


TT+Prize+-+THREE+Spools+-+Winner's+Choice

Ruby+Rock-It+Essence+Empire+Bebe+collection+-+ALBUM+NOT+INCLUDED

The Twinery-Serendipity blog hop

*Edit*

Sorry for the delay.. there have been a glitch in publishing…

Hi everyone!

Today the Twinery have teamed up with the awesome and generous company Serendipity stamps for a blog-hop.

This time I´m sharing a cute card using the serendipity stamp-daisy basket small, and the sterendipity dies-thanks and the Twinery Twine- Stone

serendipity-Katarina TT+Sampler+Cards+SOLID

The bloghop starts at The twinery.. and I hope that you will have loads of fun!!

Here’s how you can enter to win the twine:
Leave a comment on each participating designer’s blog on the hop (and here on our blog, too!). This is a 3-day hop, so be sure to check back and comment each day.
Please be sure to leave your e-mail address along with your comments so we can have a way to contact you if you win.
For additional chances to win:
– Follow our blog. You can enter your e-mail to subscribe under the “Follow By Email!” heading in the blog sidebar.
– “Like” The Twinery on Facebook and leave a comment on our page letting us know you came from the blog hop.
The deadline to leave comments for the giveaway is at 11:59pm (EST) on Friday, August 1st. Check back here on Sunday, August 3rd to see if you’ve won!
Serendipity Stamps is giving away $25 gift certificate to their shop – you can find the details of how to enter to win on their blog.

The Hop order…

The Twinery – http://thetwinery.com/blog

Serendipity Stamps – http://serendipitystamps.com/blog

Julie Ranae – http://juliesopenwindow.blogspot.com/

Monika Wright – http://www.iloveitallwithmonikawright.com/

Jenny Gropp – http://onekraftykat.blogspot.com/search/label/Serendipity%20Stamps

Marybeth Lopez – http://marybethstimeforpaper.blogspot.com/search/label/Serendipity%20Stamps

Christine Meyer – http://scrappingwithchristine.blogspot.com/

Miriam Napier – http://miriamsdelirium.blogspot.com/search/label/Serendipity%20Stamps

Katarina Damm-Blomberg – https://krumeluran.wordpress.com/ <— Thats me 🙂

Pauline Pollington – http://pauline-littlemrsp.blogspot.fr/search/label/Serendipity%20stamps

Anita Mulcahey – http://happypapercrafthappenings.blogspot.com/

Rebecca Greco – http://hugsarefun.com/

The Twinery and Poppystamp Bloghop

Twinery+Blog+Hop+Badge+-+POPPYSTAMPS

 

 

 

Hi !
If you have taken you all the way through the hop.. you have entered my blog from Jennifer, if you have not, and you want to participate in the bloghop  The start is at The Twinery blog.

I hope that you have had a wonderful hop with loads of inspiration.

Today I´m sharing this card, with you,,, using Solid Pink Sorbet Twine from the Twinery, and 217 Lavier buckle- Digital cut-file from Poppystamps.

Card-Poppy-CU-Katarina-Damm

Card-Poppy-Katarina-Damm-Blomberg

 

 Hop order june 24th:

The Twinery – http://thetwinery.com/blog

Poppystamps – http://poppystamps.typepad. com/

Jaclyn Miller – http://designsbyjax.blogspot. com/

Chunyuan Wu – http://dahliamemories. blogspot.com/search/label/ PoppyStamp      

Jamie Cripps – http://jamielanedesigns. blogspot.com/

Kimberly Coleman – http://bastelnindieberge. blogspot.com/search/label/ Poppystamps              

Stacey Schafer – http://stampinwithstacey. blogspot.com/

Jean Manis – http://jeanmanis.com/category/ poppystamps/     

Melyssa Connolly – http://www.fantastink. blogspot.com/

Suzanna Lee – http://www.lifestrivialities. typepad.com/

Diane Barney – http://charmingly-creative. blogspot.com/search/label/ Poppystamps         

Jennifer Cuthbertson – http://www.jencuthbertson. blogspot.com/

Katarina Damm – http://krumeluran.wordpress. com/   <—-Thats me!!!

 
Poppystamps+Prize

 

The prizes are awesome! Don´t miss out on them 🙂